onsdag 2 februari 2011

Krigarkungens Sal, av John Flanagan


Del 3 i Spejarens Lärling serien heter, Krigarkungens Sal, av John Flanagan. Som Flanagan har gjort med de flesta böcker i serien så lämnades man med en cliffhanger i slutet av Det Övergivna Landet. I Det Övergivna Landet så läste vi om hur Morgarath och hans Wargals besegras. Araluen har blivit av med sitt största hot, men var det verkligen värt det? Kungens dotter Cassandra och en av landets mest lovande spejarlärlingar har blivit kidnappade av Skandierna och tagits till Skandia. Kung Duncan vill få tillbaks de två ungdomarna till vilket pris som helst, så han skickar sin mest erfarna spejare, den levande legenden Halt, som också är Wills mentor, för att hämta hem hans dotter och Halts lärling. Till sin hjälp tar Halt med sig Wills bästa vän och den skickliga krigaren, Horace. För att ta sig till Skandia är Halt och Horace tvungna att resa genom Gallien. Gallien är i kaos och tyranner till härskare styr i små landskap utan någon slags ordning. Flera av de här utmanar Horace, men Horace som är väldigt skicklig som krigare övervinner alla. Ända tills de blir fångade av en av tyrannerna... Samtidigt så får Will och Evanlyn jobba som tjänare, eller rättare sagt slavar i Skandia. Will luras till att ta droger och blir totalt beroende av de och glömmer allting annat viktigt i hans liv. Hur kommer det gå för Will och Evanlyn i Skandia? Kommer Halt och Horace hinna fram för att rädda de?

John Flanagan har lyckats enormt bra, än en gång! Han skriver på samma sätt som han gjort i sina två tidigare böcker där han delar upp det så att man varannat kapitel får hänga med Will och Evanlyn, och varannat får man följa med Halt och Horace. Han bygger också upp boken på flera problem samtidigt som behöver lösas. Och det är ju där som han sen i lösningen verkligen karaktäriserar sina karaktärer. Som t.ex. när Will och Halt ständigt löser oväntade problem genom listiga men ändå realistiska och simpla lösningar. Han fortsätter att förvåna mig med sina spejare som verkar vara helt oövervinnliga men ändå inte överdrivna. Jag älskar den här boken men precis som i de tidigare böckerna lämnar han oss med en cliffhanger som gör så att man bara MÅSTE läsa fortsättningen: Slaget om Skandia.

tisdag 1 februari 2011

Guess who's back!

Ja nu är jag tillbaks! Jag har nu börjat på en ny skola sen sist så nu blir det lite högre klass på min grammatik. Jag har också deltagit i en uppsats tävling i Engelska där vinnaren får 5000 kr. Den är dock lanserad över 20 skolor så chanserna att vinna är rätt så små... Men, men, jag har en massa böcker på hög som är utlästa och som bara väntar på att recenseras. Jag tänker börja med Spejarens Lärling serien, där jag tar 1 bok per dag. Sen så kommer jag att ha läst ut Diamantsvärdet och Träsvärdet av Nick Perumov. Då kommer såklart en recension om den upp. Sen så har jag några böcker på tur. Bl.a. kanske något Shakespear manus.

Det Övergivna Landet av John Flanagan


Del två i serien Spejarens Lärling heter, Det Övergivna Landet, av John Flanagan. I den här skickas Gilan, Horace och Will iväg till Celtica i uppdrag att be om hjälp i kampen mot den onde Morgarath. Men när de kommer dit så finner de bara övergivna gårdar och ödemark. Från att ha varit där som budbärare blir deras roll mer och mer likt spejare. På vägen stöter de på en ung flicka som kallar sig Evanlyn. Hon säger att hon var tjänare till Kung Duncans dotter. Hon var den enda överlevande från prinsessans karavan, som blivit anfallen av Wargals. Gilan och Will misstror henne och börjar spekulera i varför hon döljer sin riktiga identitet. Med hjälp av "Evanlyn" får de reda på mer och mer av vad Morgaraths Wargals har för sig i Celtica och hur de ska stoppa det. När Gilan sen ger sig av är det upp till Will, Horace och "Evanlyn" att stoppa Morgaraths planer och rädda Araluen
Efter att ha läst de 9 första böckerna i serien, så var det här antagligen den bok som jag gillade imnst av dem. Den är ändå en av de bästa böckerna jag läst i mitt liv och bara det säger ju mycket om hur bra Spejarens Lärling serien verkligen är. Det författaren för bra är att han gör två olika grupper av huvudkaraktärer som han växlar mellan i sådär varannat kapitel. Och så lämnas man på världens cliffhanger i slutet, vilket gör det nästan omöjligt att inte läsa nästa bok i serien: I Krigarkungens Sal.